10. ett brev till min gympalärare

Hej Pia!
Du minns säkerligen inte mig för jag utmärkte mig aldrig på gympan. OM jag gjorde det så var det säkert inte på det bra sättet. Jag hade dig i åk 7-9. Killarna hade en annan. Nån snubbe.  De fick göra tester och springa på tid. Vi? Jo visst vi nötte fyrahundringar och hoppade höjd på gamla ip. Vi hade redskapsgymnastik och  orienterade. Det var tråkigt. Tråkigt tråkigt tråkigt. MEN. Och ja. Det finns ett men. Ett riktigt stort men. Du sa aldrig att tiden på 60 meter och antalet trampolinhopp var betygsgrundande. Du lät hos ha kul. Du skrattade och slog ut med händerna och, skulle jag vilja säga njöt, när fotbollsmatcher övergick i någon slags grisjobbig, svettig, rolig rugby.  Du såg själva rörelsen, kroppens aktivitet och vår inställning till att röra på oss som det viktiga.
För detta är jag dig evig tacksam.
Tack.
/yllet